12/12
Trött men måste ha en liten urrensning.
Livet är bra konstigt. Just nu har jag inte ett enda problem. Eller ja, problem har väl alla. Men inget stort för tillfället. Försöker läsa gamla blogginlägg och bli arg på pappa. Men inte ens han kan beröra mig. Har jag blivit känslokall? Eller är jag bara för lycklig för att brytas ned?
Såg en bild av dig. Älskade vän, vad har hänt? Den du en gång var, den jag en gång kände. Den finns inte.
Varför blir det så egentligen? Hur kan två människor förändras så mycket. Växa ifrån varandra så starkt. Man ser människan och tänker riktigt ordenligt, HUR kunde jag anförtro mig åt denna?
Det är mycket man inte förstår. Kommer svaren någonsin komma. Det borde dom. Jag får faktist olika svar varje dag på frågor jag undrat länge.
Ett möte som kanske kommer kunna förändra mitt liv. Ett möte med en person som förmodligen kan vrida perspektiv efter perspektiv.
Tillbaka till det som denna blogg skulle handla om. Pappa.
Jag försöker ibland med ord beskriva hur skönt det är att inte han har mitt nummer den här julen. Att han inte kan ringa och kräva mig på luft. Inte ett enda sms kommer dimpa ner i inkorgen. Jag kommer inte påminnas en endaste gång om att han egentligen ens finns. Hemskt, men sant. Man orkar bara inte. Tro mig, jag orkar bara inte. Inte en jul till. Fan.
Tomten frågade mig, vad önskar du dig.
Vill han verkligen veta eller frågar han bara för att han är tomten?
Här stod saker jag ville censurera.
Välkomna till min värld.
Livet är bra konstigt. Just nu har jag inte ett enda problem. Eller ja, problem har väl alla. Men inget stort för tillfället. Försöker läsa gamla blogginlägg och bli arg på pappa. Men inte ens han kan beröra mig. Har jag blivit känslokall? Eller är jag bara för lycklig för att brytas ned?
Såg en bild av dig. Älskade vän, vad har hänt? Den du en gång var, den jag en gång kände. Den finns inte.
Varför blir det så egentligen? Hur kan två människor förändras så mycket. Växa ifrån varandra så starkt. Man ser människan och tänker riktigt ordenligt, HUR kunde jag anförtro mig åt denna?
Det är mycket man inte förstår. Kommer svaren någonsin komma. Det borde dom. Jag får faktist olika svar varje dag på frågor jag undrat länge.
Ett möte som kanske kommer kunna förändra mitt liv. Ett möte med en person som förmodligen kan vrida perspektiv efter perspektiv.
Tillbaka till det som denna blogg skulle handla om. Pappa.
Jag försöker ibland med ord beskriva hur skönt det är att inte han har mitt nummer den här julen. Att han inte kan ringa och kräva mig på luft. Inte ett enda sms kommer dimpa ner i inkorgen. Jag kommer inte påminnas en endaste gång om att han egentligen ens finns. Hemskt, men sant. Man orkar bara inte. Tro mig, jag orkar bara inte. Inte en jul till. Fan.
Tomten frågade mig, vad önskar du dig.
Vill han verkligen veta eller frågar han bara för att han är tomten?
Här stod saker jag ville censurera.
Välkomna till min värld.
Kommentarer
Trackback